Vi måste ta tag i utanförskapet och minnen från bröllopet!
Nu var det nästan ett år sedan jag skrev i bloggen. Jag har inte haft så mycket inspiration och ork. Dock gick bröllopet väldigt bra. Vi var i en liten kyrka med en jättegullig präst och 35 personer till. Hade dock fått för mig från någon idiotisk bröllopstidning att jag skulle ditoxa en vecka innan. Det funkade bara en dag fullt ut. Höll på och blandade en massa grönsaksdrinkar och fruktdrinkar. Visst det är ju nyttigt och smakade helt okej, men jag blev ju aldrig mätt! Så efter några få dagar la jag av. Håll inte på med sånt, säger jag bara, även om det är gott med frukt och grönsaker!
Klänningen jag hade på bröllopet var jättevacker, men varför måste de göras klänningar man knappt kan andras i? Det brukar ju heta om du vill vara fin får man lida pin, men hur mycket pin ska du behöva stå ut med? Det väljer man ju själv såklart, men det var himla skönt att få av sig den på kvällen.
Nu till något helt annat! Har funderat och reflekterat över detta med lönebidrag. Tanken med lönebidrag är ju att det det ska kompensera för nedsatt arbetsförmåga. Problemet tror jag är att många arbetsgivare hakar upp sig just kring detta. De ser inte det som personen faktiskt är duktig på. Så utnyttjar arbetsgivaren ofta systemet istället systemet eller struntar helt att anställa i person med annan funktionsförmåga. Detta är supersorgligt eftersom det är jag helt övertygad om att det skulle gynna hela arbetsplatsen att faktiskt göra det. Vi med asperger kan t.ex. vara bra på att tänka utanför boxen. Detta engagerar mig så mycket får återkomma kring detta.
Klänningen jag hade på bröllopet var jättevacker, men varför måste de göras klänningar man knappt kan andras i? Det brukar ju heta om du vill vara fin får man lida pin, men hur mycket pin ska du behöva stå ut med? Det väljer man ju själv såklart, men det var himla skönt att få av sig den på kvällen.
Nu till något helt annat! Har funderat och reflekterat över detta med lönebidrag. Tanken med lönebidrag är ju att det det ska kompensera för nedsatt arbetsförmåga. Problemet tror jag är att många arbetsgivare hakar upp sig just kring detta. De ser inte det som personen faktiskt är duktig på. Så utnyttjar arbetsgivaren ofta systemet istället systemet eller struntar helt att anställa i person med annan funktionsförmåga. Detta är supersorgligt eftersom det är jag helt övertygad om att det skulle gynna hela arbetsplatsen att faktiskt göra det. Vi med asperger kan t.ex. vara bra på att tänka utanför boxen. Detta engagerar mig så mycket får återkomma kring detta.
Om
Jag är en tjej i 30 årsåldern som är väldigt intresserad av samhällsfrågor och personlig utveckling samt livsfrågor. Tycker om att se det positiva i människor jag möter. Tror att det finns något positivt i alla människor. Jag har ett väldigt ödmjukt synsätt på andra människor. Bor tillsammans med min underbara man.
