Sanningar och fördomar om Asperger och det härliga med ett nytt år!
Jag tänkte at upp lite saker som jag tror många har fördomar om när det gäller oss med Asperger autismspektrumtillstånd som det så fint heter. Tror dock att jag är en rätt så välfungerade person. Det var därför jag fick min diagnos när jag var 25 år, vilket ju är sent. Innan dess han jag ta en kandidatexamen i folkhälsovetenskap, men mådde skit. Har egentligen aldrig gillat ordet diagnos eftersom det då låter som att du har en sjukdom. Tillstånd är ett mycket bättre ord och mer korekt faktiskt.
Mina "aspikompisar" pratade om det när jag utbilade mig till föreläsare, " att kriterarena för att få autismspektrumtillstånd eller Asperger var så otroligt elakt utformade. De nya från 2013 är dock lite mildare än de gamla, Tänkte inte gå in på dem nu för de är enkla att hitta. Det det finns också en finare verson med Tony Attwoods Aspiekriterer för er som inte visste det.
Nu till vilka fördomar som kan finnas kring Asperger:
1. Att vi inte skulle vara sociala
Jo , väldigt många inkusive mig gillar faktiskt att umgås med männaikor, men ofta gärna i en lite mindre grupp och gärna med persononer som jag nått gemensamt med så att jag vet vad jag ska prata om, t.ex. politik. Det finns en del som gillar att vara själv också, men det är inget fel med det, det kan vara en styrka också när de sitter och filosoferar i sina specialintressen. Ofta handlar det om att vi är utan eller begränade filter för omgvningen, vilket gör att vi blir trötta och måste återhämta oss en stund. Jag kan t.e.x. gå och lägga min på soffan en stund andra kanske håller på med sina specialintressen,.
2 .Att alla med Asperger älskar datorer
Nej, jag älskar inte datorer och allt som har med det och göra och jag skulle inte vilja gifta mig med min dator. Däremot är ju datorn ett bra redskap för att få kontakt med andra likasinnade samt ett läromedel, och jag träffade min man via den t.ex.. Det finns de med Asperger som älskar datorer, men alla gör det defintivt inte och inte jag. Däremot välkommnar jag teknisk utveckling som kan vara till nytta för människor, skulle önska att politiker gjorde det mer också för att jag saknar handlingskaft här nu får det bli bättre: VAKNA UPP NÅGON GÅNG!
3. Att vi jämt försätter oss i jobbiga sociala situationer
Okej, det händer ibland, Särskillt om det är ny situationer som exempelvis nytt jobb. Det beror i sådana fall på att vi inte intutivt kan förutsäga hur vi ska hanskas med situationen som t.ex. turtagning i samtal eller en konflikt där du blir för offentiva. Vi behöver istället lära oss genom erfarenhet. Då gör man inte bort sig på just det området på samma sätt.
3. Att vi inte har någon fantasi
Denna är den dumaste fördom jag någonsin hört eller läst. Skulle vi inte haft någon fantasi så skulle det förmodligen inte klarat oss i skolan eller någontans överhuvudtaget. Visst det finns de som har det svårt olan, men det beror inte på att vi är dumma utan på att det inte intresserar oss, eller att skolan inte är anpassad efter våra styrkor. Lyckligtvis är detta borttaget från autismkriterierna iallafall. Det är föreställningsförmåga vi pratar om och ingenting annat, jättevikigt att komma ihåg.
4. Att bara för att du har Asperger har du en manlig hjärna
Det här är också en av det mest korkade sakerna jag någonsin hört, förlåt alltså. Jag har definivivt inte en maning hjärna, jag är jättemycket kvinna. Jag tänker mycket på andra, nästan för mycket. Jag är mån om andra, jag gråter mycket och är känslig och jag är inte säskillt agressiv, visst jag tror inte alla män är aggresiva men jag tror de ofta har svårare att hantera sina känslor, det har vi med Asperger till viss mån också när man får utbrott men oftast går mina utbrott över rätt fort. Jag har lärt mig bromsa upp när de håller på att komma ett utbrott, vilket är skönt. Jag brukar fråga mig själv, borde jag verkligen regera på och stressa upp mig t.ex. över en människa som varit elak mot mig? Under min utredning när de hittade min Asperger så kom de fram till att jag är bra på lågiskt tänkande, men jag tycker inte att det är samma sak som att en maning hjärna faktiskt.
5. Att väldigt många med Asperger skulle vara deprimerade
Okej, vi kanske blir deprimerade av eran okunskap och fördommar och av vårat egna dåliga självkänsla och självfötroende eller att du är har bipolär sjudom. Att du har Asperger behöver däremot inte betyda att att du faktiskt har psykisk ohälsa, du kan faktiskt må hur bra som helst. Vill verkligen inte föringa er som mår dåligt, Kom ihåg att ni är bra som ni är och om någon annan säger något annat så ljuger de. Det kan inte nämnas för mycket.
6. Att alla med Asperger har specialintressen
Nej, jag har t.ex. inga specialintressen. Däremot har jag väldigt lätt att bli egagerad i saker som t.ex. musik, fotografi, kreativa idéer. När jag var liten så var jag väldigt farcinerad av vissa fotoalbum, hemma där jag bodde, Jag var övertygad om att vissa fotoalbum som hade en viss sorts doft som jag med Asperger kan känna starkare än andra ( alla med asperger kan inte det), hade något magiskt väsen i sig. Tro det var en viss typ av lim eller plast som luktade och nej jag sniffade inte lim. Jag har aldrig hållit på med droger. Vet däremot inte om de la någon form av perfym i limmet just för att man ville framkalla sådana känslor på 70 talet ( innan jag föddes), det kom väll kanske på att folk blev allergiska sedan och slutade. Det var synd , men jag förstår om man är superallegisk.
7, Att vi är egocentriska
Jag är inte särskillt egocentrisk, snarare överempatisk. Jag bryr mig helt enkelt för mycket om andra männsikor och oroar mig för dem hela tiden. Det kan vara en fin genskap om det används på rätt sätt och är konsturktiv.
Nu är nytt år, vilket är så skönt! Nu kan jag lämna all gammal skit bakom mig! Tittar på min Facebookprofilbild och ser att jag ser så tom ut i ögonen. Jag mådde verkligen inte bra då i oktober. Det senaste 1,5 året var för mycket sjukdomar, sorg, död, förluster av jobb m.m, vill inte nämna mer eftersom det inte berörde mig personligen utan människor min omgivning som står mig nära. I slutet av året kände jag bara att jag orkar inte mer. Skönt att jag ska börja tänka på vad jag själv mår bra av. Då kommer kreativietet och mina härliga företagsidéer, hoppas jag kan berätta dem i framtiden, just nu vill jag bara leva nu och kramas med min älskade man som betytt oerhört mycket för mig i allt.
